Igen! Käkade en macka en timme innan jag drog fråg jobbet. Åkte till Haga-backen och tänkte köra fem stycken jobbiga jävlar. Jag körde tre (1:42, 1:50, 1:52) och tog sedan en långvila med huvudet mellan armarna och pannan mot styret. När jag stod där på cykelbanan stannade en tjej och frågade om det var bra med mig. -Jodå, är bara trött sa jag. Jag startade en fjärde intervall, pausade på mitten och tänkte vända ner men tog mig i kragen och rullade upp på 2:12. Den femte försökte jag mig inte ens på.

Istället åkte jag för att spola av cykeln. Illamående, vingel och styva ben. Eller snarare spagettiben. Efter tvättandet och tio minuter hemfrån brakade jag igenom. Högerbenet trampade i nån oval rörelse, vänstra fyrkantigt. Klossen under högerfoten kändes lös för foten liksom vred sig när jag trampade. Jag fick väja nån gång för trottoarkanten som kom för nära. Cykeln svängde en del när jag stod upp och cyklade. Ostabil rackare. Ungefär som huset jag bor i. Vägarna och golven liksom lutade oberäkneligt när jag klev in. Som tur var servade Louise mig med en nutellamacka så jag kunde skriva det här.

Imorgon kör jag nog nåt mtb-aktigt. Är det fint väder så blir det kanske Fiskis på morgonen, men ingen tid bokad.