Det börjar bli lite tjatigt kanske, men jag vill ju under 10:00 så jag åtminstonde är med lite i löpmatchen. Idag gjorde jag ett seriöst försök att gå under denna “drömgräns”. Öijer och jag diskuterade det där med 3000 m igårkväll och en strategi arbetades fram. Således kände det helrätt att dra på mig löparskorna innan frukost i morse. Att springa innan frukost kanske inte är optimalt ur rekordsättningssynpunkt, men jag varken äter optimalt, tränar optimalt eller gör nåt annat optimalt för att springa fort så det känns okay ändå. Rekord är rekord, rekord är till för att slås och förmågan att göra det är mest en mental process än så länge.

Jag joggade bort mot löparbanan och kände direkt att det högg till i ena skenbensmuskeln. Dessutom kändes stelhet från måndagslöpningen tydligt. Inga rekordben direkt, men det får gå. På banan sträckte jag ut benen lite och drog sedan igång klockan. Jag inledde i ett furiöst tempo men stannade efter 300 m. Benen var nog uppvärmda, men den kraftfullare armpendlingen gjorde att jag sträckte nån muskel i ryggen lite grann. Ofta känner jag av just breda ryggmuskeln eller om det är de små musklerna mellan revbenen precis när jag tar i i början av en intervall. Nåväl, nytt försök:

Jag inledde km 1 i ett furiöst tempo (igen). Precis som vi diskuterade igår var det all in som gällde. Jag kan lika gärna vara stum med tio sekunder mindre på klockan innan jag ska härda ut resten var tanken. Första 400 m gick på 1:09, 11 s under ideala rekordtempot. Benen började tappa spänsten redan här så jag fullföljde första kilometern på nytt kilometerrekord 3:10.

Andra kilometern är verkligen ett limbo. Här gäller det att hålla uppe tempot och förvalta försprånget. Mina ben var rätt stumma men jag försökte ändå inte tappa för mycket utan hittade en rytm som visade sig vara lite för långsam. 3:38

Sista kilometern är en ren formalitet. Den delas enkelt upp i början och slut. Första 1,5 varven gäller det att springa fort, sista varvet blir en dubbelspurt, dvs full fart på raksträckorna och lite lugnare i sista kurvan. Jag gav det jag hade sista biten och klockade 3.27. Totalt tid på 10:15 och en sänkning med 13 sekunder sedan förra rekordet.

Nu börjar det dra ihop sig tidsmässigt och det blir svårt att lita till mina 12 h löpträning hitills om jag ska sätta nytt rekord. Nästa försök får nog bli med pigga ben och frukost i magen.