Jag fikade lite med Hampus och Jimmy i Hagaparken imorse. Solen sken och allting var underbart förutom illamåendet jag drogs med. Jag hade strax innan fikat strategiskt stressat av fem stycken turer uppför Hagabacken. Första intervallen gick på 1:37, sedan gick det utför, eller uppför… Jag klämde in den sista tre sekunder innan tvåminutersrepet drogs i varje fall – vilket var lite av målet med passet. Backintervaller på fullfart är jobbiga grejer. Grattis till mig själv för att ha kört första backintervallpasset för året🙂