Det börjar nästan bli lite mode i det här så några förklaringar kanske behövs?

  • Efter en natts vila vaknar man inte med tomma glykogendepåer. Under natten är fettförbränningen högaktiv samtidigt som metabolismen är som lägst. Förutsatt att man ätit kvällen innan har det inte hänt så mycket med det muskelinlagrade glykogenet.
  • Levern reglerar blodsockret. Under natten sker en ständig utsöndring för att bibehålla blodsockret på en bra nivå och går vi upp på morgonen och tränar är det framför allt lågt leverglykogen och trötthet pga så småningom lågt blodsocker vi upplever – inte tomma ben.
  • Äter vi en stadig frukost kommer en inlagring ske till musklerna, via blodet så klart. Maten bryts ner och blir glukos (transportform) och lagras muskulärt som muskelglykogen och i levern som leverglykogen. Under träning kommer vi inte ha en ökad inlagring av muskelglykogen utan vid kolhydratintag under arbete, oavsett om det kommer från en stor frukost som skvalpar i magen eller sportdryck under passet så spär vi bara ut en del av den energi som finns i musklerna vid energiframställning.
  • Är vi i god energibalans och har ätit ordentligt för att kunna träna så kan det krävas rätt lång och hård träning för att verkligen komma ner på låga glykogennivåer.
  • Hur lågt vi kan komma i muskelglykogenmängd verkar vara individberoende och korrelerat till trötthetskänsla. Detta är med högsta sannorlikhet en träningsfråga.

Med det sagt så krävs det mer än bara att träna innan frukost för att kunna tillgripa metodologin bakom träning med låga glykogennivåer. Rent praktiskt verkar det enklast att köra dubbelpass utan tillförsel av energi mellan passen. Man kan också justera sin kost med makronutrientfördelningen så att man med minskad generell inlagring har mindre att tömma. Dvs träna på eftermiddagen/kvällen, äta en fett och proteinrik middag och sedan träna på morgonen dagen efter.

Om detta är bra eller om denna form av träning är för alla låter jag vara osagt. Det finns indikationer på fördelar precis som nackdelar och som jag brukar tjata – varje träningsupplägg mår bra av variation och förändring. Vi cyklister som tävlar får ju heller inte glömma bort att vi ska kunna prestera med kolhydrater som främsta bränsle.