Massor av bilder här, men kommer senare på Billingeracets hemsida.

Nåja, ingen succé resultatmässigt blev det väl, men faktiskt en kul dag på cykeln.  Loppet i sig hade några kritiska ögonblick. Först fick Wengelin en lucka framför en pyspunkad Bleckur i första utförskörningen. Resten av Kalasgrabbarna bromsade såklart klungan på ett försvarbart sätt ute på banvallen och när Jesper gick upp och tog en förning fick han en lucka som han körde på. Istället för att gå med och dra med hela klungan tyckte jag det blev en fin utbrytning för honom. Kanske kommer vi ikapp senare eller så får det bli som det blir. En ensam Wengelin i täten med resten av kalasarna i egen grupp bäddar inte för en rolig tävling.

Hur som helst så stötte såklart Darvell och Nilsson innan Öglunda. Jag gick med utan att slita ut mig och det gjorde även Edin. Tre bland de första sex skulle de nog nöja sig med tänkte jag så gruppen borde fungera. Tyvärr rasslade kedjan till och gjorde ett chainsuck och ramlade av när jag försökte trampa på den. Jag fick stanna och sedan jaga för fullt. Banan var väldig slibbig och tyvärr gick jag omkull rätt hårt och tog emot mig med vänster lillfinger, bröst och axel på en berghäll/sten. Efter det gick det rätt segt. Byhlinder som var strax bakom innan vurpan var ikapp och senare kunde Blomqvist och en till allebikare ansluta bakifrån. Bleckan kom ikapp också och samarbetet fungerade väl över förväntan.

På den andra loopen fick vi ögonkontakt med tätgruppen som körde på stort tidsavstånd från Wengelin. Jag körde på så fort jag fick chansen och gick solo ikapp. Pigga bra ben i det läget. Tyvärr gick det väldigt långsamt och resterande cyklister kom ikapp bakifrån så vi blev en stor grupp. Sista milen blev det en del attacker som jag hämtade in och det var först i strupen jag kände att jag var rökt. I det läget kändes det som att vilken placering som helst skulle duga då vinst och pallplats uppenbarligen var kört. Storspurtaren Darvell ställde mig till sist på upploppet så jag blev åtta? Kanske? Det spelar inte så stor roll faktiskt. Känslan i kroppen var bättre idag än förra helgen och ingen kramp hade jag. Förutom diverse missöden kände jag mig helt okay. Kanske inte i bästa form men ändå med i matchen.

Tävlingarna blir lite speciella med fler duktiga cyklister i samma lag. I dagsläget är Kalas dominanter i klungan när de är med och Cykloteket aspirerar också på att kunna köra lite taktiskt nu för tiden då Bleckan är tillbaka i form. Det är lätt att det blir tråkiga tävlingar som ensam cyklist, men det kan också öppna upp för möjligheter. En ny situation att anpassa sig till bara.

Bilde roch reportage på Alltomcykel.se

Cyclesport

Resultat