Mjölksyratröskel , tröskelträning, tröskeltest ???

Den där tröskeln verkar ju vara rätt viktig om man lyssnar lite till vad som diskuteras bland cyklister. Men hur är det egentligen? Hur viktig är den, hur definieras den och hur mäts den? Jag slänger med några referenser som lästips för den som vill titta upp bakgrundsfaktan.

Först ut – Hur viktig är den?

Tja, rätt viktig skulle jag vilja säga. Det skiljer sig lite mellan olika typer av landsvägcykling och XC-åkande men överlag så får förmågan att ha en hög funktionell tröskel, hög aerob tröskel eller hög anaerob tröskel anses vara en viktig parameter som kan förklara prestation rätt bra. Bra i det här fallet betyder inte totalt. Beroende på spridning i försöksgrupp mm så kommer det aldrig vara en hundraprocentig korrelation, självklart. Det är lönlöst att dra några siffror då det sprider sig så, så jag hänvisar till referenserna (1-9) för den som vill läsa själv.

1. Faria EW, Parker DL, Faria IE, (2005). The science of cycling: physiology and training – part 1. Sports Med, 35(4):285-312. 2. Faria EW, Parker DL, Faria IE, 82005). The science of cycling: factors affecting performance – part 2. Sports Med. 35(4):313-37. 3. Jeukendrup AE, Craig NP, Hawley JA, (2000). The bioenergetics of World Class Cycling. J Sci Med Sport. 3(4):414-33. 4. Impellizzeri FM, Marcora SM, Rampinini E, Mognoni P, Sassi A, (2005b). Correlations between physiological variables and performance in high level cross country off road cyclists. Br J Sports Med. 39(10):747-51 5. Impellizzeri FM, Marcora SM, (2007). The physiology of mountain biking. Sports Med. 37(1):59-71 6. Impellizzeri FM, Rampinini E, Sassi A, Mognoni P, Marcora S, (2005a). Physiological correlates to off-road cycling performance. J Sports Sci. 23(1):41-7. 7. Lee H, Martin DT, Anson JM, Grundy D, Hahn AG, (2002). Physiological characteristics of successful mountain bikers and professional road cyclists. J Sports Sci. 20(12):1001-8. 8. Lucía A, Hoyos J, Pérez M, Santalla A, Chicharro JL, (2002). Inverse relationship between VO2max and economy/efficiency in world-class cyclists. Med Sci Sports Exerc. 34(12):2079-84. 9. Prins L, Terblanche E, Myburgh KH, (2007). Field and laboratory correlates of performance in competitive cross-country mountain bikers. J Sports Sci. 25(8):927-35.

Vad är en laktattröskel och hur definieras den?

Jag läste för ett tag sedan en bra review (10) om tröskelkonceptet. En review är för er som inte är bekanta med uttrycket en genomgång av forskningsläget och i det här fallet är det tre forskare som plöjt igenom nästan 200 studier som undersökt det här med tröskel på ett eller annat sätt. De hittade totalt 25 olika definitioner för tröskelkoncept som vardera kunde delades in i tre subkategorier. Förvirrande?

VO2max betecknar som ni vet den maximala aeroba energiomsättningen hos en individ. Denna intensitet kan inte hållas särskilt länge utan längre övningar får bli i ett lägre tempo. Den maximala energiomsättningen när muskeln är i balans ur en metabol synvinkel brukar anges som maximal lactate steady state (MLSS). Det vill säga när mjölksyraproduktionen är hög men under kontroll. Substratet är kolhydrater, nästan uteslutande. Så långt så enkelt. Problemet kommer i nästa del.

10. Faude O, Kindermann W, Meyer T, (2009). Lactate threshold concepts: how valid are they? Sports Med. 39(6):469-90.

Hur mäter man tröskeln då?

Om MLSS är en definition är det inte så svårt att mäta den. Det är bara att genomföra ett antal försök och hitta den? Problemet är att varje försök kostar tid och pengar och därför har det kommit till en hel del ramptest som ska ge en bra bild av MLSS, som exempel OBLA, IAT, LMS, Dmax/mod, LAaer. Det är dessa ni får smaka på om ni går till ett testinstitut som Bosön, LIVI, GIH mfl eller till en testklinik som jobbar med träning som Aktivitus. Ovanstående är forkortningar för olika test som visat sig i olika sammanhang vara lite olika bra i förhållande till prestationsförmåga och MLSS. Det finns en till hake också, och det är att MLSS inte är sådär jättebra beforskat som begrepp. Hur stabil är MLSS hos en individ över tid till exempel?

Oavsett om man kör ett ramptest eller ett steady state-test så får man egentligen bara ett värde man inte kan relatera till någonting annat än testet själv. En jämförelse kan lite trubbigt passas mot en kravprofil (vilket ni ser i ref 1-9 inte är så skarpt alltid) men framför allt handlar det om att jämföra ett eget test mot ett annat eget test – för att finna förändring i prestationsförmåga och kunna utvärdera träning eller soffliggande. En tredje användning av ett tröskeltest kan naturligtvis vara träningsstyrning. Om ni ska testa er tröskel så gäller två saker som är viktiga:

• Testledaren måste veta vad han/hon sysslar med och välja ett test som passar dina syften

• Mätmetoden och utrustningen måste vara reliabel, dvs mäta rätt.

Jag ser hela tiden skräckexempel med olika test som är rena skräpet. Fel test på fel person, dålig utrustning och dåliga testprotokoll. Snåla inte på den här biten är mitt tips.