Ville och jag. Foto: jronbike

Dagens tävling gick inte enligt plan direkt.  Lars dömdes som segrare med okänt centimetertal då det inte fanns någon mållinje, men tight var det. Jag kanske inte borde dragit sista kilometern in till mål heller… Jag var nog den starkare av oss men Lars var den smartare och mer förberedde av oss.

Jag måste bara få kommentera också hur trevlig sammanhållning det är inom mtb-sporten. Mina huvudlangare för dagen som också servade mig med reservhjul och till och med fixade en extralangning åt mig då jag missade den första var inga mindre än Lars föräldrar. För det tackar jag så mycket, till er andra också  som räckt mig flaskor under dagen och under de senaste 12 åren. Efter tävlingen idag fick jag smaka segertårtan också. Tyvärr känner jag ingen glädje alls över ett silver men det går nog över så småningom.

Efter målgång var jag lite sliten mellan att sälja cykeln på plats eller vinna Bockstensturen istället. Det får försöka bli det sistnämnda då jag anmält mig. Dock blir det mycket fokus på arbete och flyttande fram till dess.

Resultat