Inom cykel som idrott och framför allt på motions/hobbynivå så finns det en rätt duktig hets att köpa sig snabb. Speciellt tydligt blir det inom en gren som tempo där man utan det rätta materialet är ganska så körd för att tävla på lika villkor som de mer updaterade av medkombatanterna. Ett annat stort fokus ligger på fysiken, men inte sett ur ett prestationsperspektiv utan ur ett förbättrandeperspektiv av den aktuella statusen. D.v.s. att förbättra vad man har istället för att se över vad man har och vad detta är värt. Det är rätt naturligt egentligen och förmodligt starkt kopplat till belöning för hårt slit. Den som är åkstark tränar gärna detta då det går bra att spöa polarna i det momentet och bra åkstyrka faktiskt visar sig användbart.

Ett annat kärt område att läga fokus på för en vuxen är ofta fysträningen. Den går att optimera med intervaller som kan debatteras och diskuteras i oändlighet och dyrt pulver kan drickas. Men ändå får fysträningen för väldigt många en begränsning i bekvämlighet och levnadsstandard. För att bli bättre behöver de flesta tappa några kilon men inte på bekostnad av cykelfikat. Hårda intervallpass blir inte av så ofta då motivation läggs på annat. Och detta är väl försvarbart då alla inte styrs av prestationsmål  eller viljan att bli bäst. Motions och hobbyträning är inte på blodigt allvar. I viss mån drar vi ju alla åt det hållet så klart, men utmärkande för de som faktiskt tar störst kliv utvecklingsmässigt och blir bättre i relation till sin egen utvecklingspotential är nog snarare de som tar ett kliv bakåt och betraktar sina svagheter istället för styrkor – och gör någonting åt dessa.

Ur det perspektivet är det ändå rätt märkligt att just teknikträning har en sån undertryckt ställning. De flesta som tävlar och tränar skulle prestera bättre med bättre teknik även om de skulle tappa några procent i tröskeleffekt. Teknikträning, som faktiskt är en väldigt rolig träningsform när det kommer till cyklande tror jag har fullständigt för låg prioritet i de flestas träning. Låt se: Roligt, “enkelt”, ej uttröttande… är det verkligen träning? Måste man inte bli trött? Nåt måste vara fel – bättre med 2×20 min på testcykeln.

En större utvecklingspotential än på teknikområdet finns nog inte inom rimlighet och inom ramarna för övriga livet för väldigt många. Så ut och utmana er själva och lägg den där svängen på träningsbanan i frånlut och skrå istället för att bekvämt stödja cykeln mot en vall i tron att mer trampa = mer träning.