Och det är bara lördag! Den sista decemberveckan brukar alltid bli en avstickare i tid just för att det finns tid att få till mer voluminösa pass. Idag sprang jag knappa timmen på frusna grus och skogsvägar. En del stig klämdes in också och solen hälsade mig genom att skina över frostiga åkrar och fällt när den inte doldes av skog. Det är väldigt trivsamt att springa ute i friska luften med lite vinterkänsla inbegripande fruset underlag, is på pölarna och rök ur skorstenarna på stugor och hus.